Kursupplägg

Projekt kurs för ungdoms- och idrottsledare
Folkhögskola i Kurdistan

Inledning
Här presenteras ett förslag till en kurs för ungdoms- och idrottsledare som ett bidrag till utvecklingen av idrottens organisationer i Kurdistan, samt som ett första steg att starta en folkhögskoleverksamhet i Kurdistan med bl.a. ledarskaps- och organisationsutveckling som en del av en profilutbildning.

Ramar och förutsättningar
Till sport- och ungdomsministeriet (MOSY) vill vi, projektledningen betående av Katarina Korp och Ola Lindergård, här föreslå ett kursupplägg för de 240 personer som ska få en första introduktion till ungdoms- och idrottsledarskap. Under en vecka i mars kommer ungdomsledarna få en heltidskurs och detsamma gäller för idrottsledarna. Vi räknar med 10 gupper med ca 12 deltagare i varje och 10 svenska ledare förutom projektledarna.
Undervisningen kommer att ske på engelska, men det är av största vikt att det finns mycket duktiga tolkar som hela tiden kan närvara både vid ev. administration inför kursen och vid undervisningen.

Två förutsättningar som vi tror är bra är:
a) att deltagarna i kursen har möjlighet att så fort som möjligt praktisera sina kunskaper efter avslutad kurs. En organisation för hur detta ska möjliggöras bör byggas upp. Om detta inte är möjligt riskerar mycket av de nyvunna kunskaperna att glömmas och gå om intet.
b) att deltagarna så långt det är möjligt kan jobba åtminstone två personer tillsammans i kommande föreningar/projekt. När man arbetar tillsammans två eller flera som har gått samma utbildning, är det lättare att påminna varandra om och hålla kvar det man lärt sig.

Kursmoment
Detta är kursmoment som vi anser bör ingå och som vi kan utföra:

1. Demokratiutbildning
2. Att jobba i och skapa en förening
3. Folkrörelser
4. Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad
5. Ledarskap
6. Flow
7. Härskartekniker
8. IT och Wiki

Dessa delar tänker vi är bra verktyg för att sedan kunna leda en idrottsklubb, bygga upp en organisationsstruktur kring en enskild idrott eller vara med och driva ett ungdomscenter. Det finns också flera delar i denna kurs som är en stor fördel att ha med sig i allmänhet, exempelvis på arbetsmarknaden eller i arbete med andra föreningar och organisationer, samt vid andra studier.
Kursmomenten kommer, självklart, endast att beröras ytligt med förhoppning att deltagarna får ytterligare tillfällen att fördjupa sig. En modell att arbeta vidare med kan vara en form av distanskurs via nätet. Efter kursens slut bildas arbetsgrupper som träffas med jämna mellanrum för att diskutera uppgifter och problem som de får via Internet. På så sätt hålls en dialog igång och det blir en kanal för att fånga upp problem och svårigheter som dyker upp.

Innehåll i kursmomenten i korthet
Här nedan går vi igenom de olika momenten lite mer i detalj:

1. Demokratiutbildningen ser vi som en grund för alla blivande ledare och ett mycket bra material att arbeta med är Demokratiakademins kurs. Detta finns tillgängligt på engelska och är ett arbetsmaterial med i huvudsak praktiska övningar och samtalsövningar. Demokratiutbildningen är fundamentet i kursen och målet är att deltagarna får en så pass god förståelse för demokratins grundprinciper och självinsikt kring egna förhållningssätt, att de sedan kan överföra erfarenheterna i praktiken.
2. En del av kursen kommer att handla om hur man bildar och arbetar i en förening - hur en styrelse kan vara sammansatt, beslutsordning, medlemskap och medlemskontakter, idéellt arbete m.m. Deltagarna kommer att få bilda föreningar under kursens gång (som kan upplösas eller fortsätta efter kursens slut) och de kommer att få uppgifter och problem att lösa för att i praktiken se hur det går till och vad man behöver tänka på.
3. Folkrörelserna och deras historia, i ett svenskt perspektiv, kan vara en viktig inspiration för att se möjligheterna med den här typen av föreningsarbete. Att förstå t.ex. idrottsrörelsens viktiga roll i t.ex. Sverige ur ett mer historiskt perspektiv ger andra förutsättningar att förstå möjligheterna för idrottsrörelsen och dess framväxt i Kurdistan. Inom detta moment kommer vi också in på folkhögskolorna och deras roll bland övriga folkrörelser.
4. Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad blir en del av kursen där vi tittar på ett par utvalda länders sätt att organisera idrottens olika organ och föreningar, alltifrån folksporter till elitidrott och vi belyser även de internationella idrottsorganen och dess funktioner. I anslutning till detta är det relevant att titta på idrott i förhållande till genus och också att ta upp handikappidrottens betydelse och roll. För ungdomsledarna kommer denna kursdel istället att innehålla ungdomsorganisationernas uppbyggnad.
5. Ledarskap kommer att utgöra en stor del av kursens innehåll. Kursdelen om ledarskap koncentrerar sig framför allt på kommunikation med mycket praktiska övningar. Målet är att deltagarna ska få verktyg för att kunna känna sig trygga i sitt ledarskap i en demokratiskt uppbyggd förening eller som instruktörer eller tränare för ett lag.
6. Ordet ”flow” använder många idrottare när de beskriver känslan när det går bra och det går att applicera på många andra områden i livet. Hur uppnår man ”flow”? Vad är det? Hur kan man rikta krafterna i t.ex. en förening åt samma håll så att man upplever lätthet att samarbeta och uppnå mål? Detta kursmoment består av många gruppövningar och mycket praktik och samtal.
7. Att arbeta med härskartekniker handlar om att få upp ögonen för hur maktpositioner kan skapas och behållas och hur man kan kommunicera och agera för att bryta härskarteknikernas negativa mönster. Det är ett utmärkt tillfälle att tala om genusfrågor och belysa de olika härskarteknikerna i förhållande till det.
8. Alla kommer att få lära sig grunderna i wiki för att kunna använda det som ett verktyg i arbetet med en förening och som ledare. I wikin lägger vi upp olika manualer: en toolkit för att organisera en klubb eller ett lag, träningsguider, grunderna i föreningsarbete, hur man för statistik m.m. Wikin kan sedan utvecklas av deltagarna själva och bli ett reellt verktyg i t.ex. deras föreningsarbete.

De olika momenten går ibland in i varandra och reflektion kring vad vi gjort och lärt oss ingår varje dag som ett viktigt eget moment. Deltagarna kommer att få föra egna loggböcker där reflektioner kring både vad man lärt sig och hur man lärt sig ska föras in. Några av de 240 deltagarna kommer vi att välja ut som ansvariga för data-administration eller andra uppgifter. De kommer att få ansvara för återkoppling, information och underhåll av t.ex. wikin.

Efter kursen - folkhögskola
Vi hoppas att det finns ett antal av deltagarna på kursen som kan tänka sig och har kvalifikationer för att fortsätta med en folkhögskolelärarutbildning för att sedan starta en folkhögskoleverksamhet i Hewler. Vi kan söka medel från bl.a. folkhögskolelärarnas fackförbunds (SFHL:s) solidaritetsfond för delar av folkhögskolelärarutbildningen, vilket vi gjorde för de sex lärare i Sulemani som gått en stor del av utbildningen. Målet är att kunna starta en liten folkhögskoleverksamhet i såväl Sulemani som i Hewler. Båda folkhögskolorna bör ha motsvarande en allmän kurs som sin grundstomme, med tyngdpunkt på IT och engelska. En folkhögskola i Hewler skulle kunna ha ledarutbildningar som sin profil, tillsammans med idrottsämnen. En folkhögskola i Sulemani skulle kunna ha en journalistisk utbildning som sin profil. Som exempel.

Samarbetspartners
Vi för samtal med Skrapnäcks folkhögskola som har en fritidsledarutbildning som skulle kunna stå som modell för en folkhögskolekurs i Hewler. Fritidsledarutbildningen är en två-årig yrkesutbildning på eftergymnasial nivå, men den kan göras om till exempelvis en ett-årig kurs på motsvarande gymnasienivå, eller möjligen en kurs på en termin. Här finns flera alternativ att tänka över beroende på de behov som finns.
I anslutning till skolan finns ett forskningsprojekt, Kunskapscentrum, gällande fritidsfrågor som delvis är finansierat av Ungdomsstyrelsen. Kanske är det möjligt att för blivande lärare på en folkhögskola i Hewler gå en del av utbildningen på Skarpnäcks fhsk, att göra ca en månads praktik där t.ex. och att delar av finansieringen av detta diskuteras med Ungdomsstyrelsen. Dessutom kanske det är möjligt att inleda samarbete med det forskningsprojekt som har till uppgift bl.a. att kvalitetssäkra fritidsledarutbildningarna i Sverige och göra en bred forskning kring fritidsarbete. En del av forskningen görs på internationell nivå. För mer information om folkhögskolornas fritidsledarutbildningar, se http://www.fritidsledarutbildning.nu/

En annan partner i att bygga upp folkhögskolor i Hewler och i Sulemani är Röda Korset. Om vi får till stånd ett samarbete med Röda Korset kan vi permanenta folkhögskolor i Sulemani och i Hewler som i så fall ska garantera att ta emot ett litet antal återvändare från Sverige till Kurdistan som saknar utbildning på gymnasienivå (vilket är Röda Korsets krav för finansieringsstöd). Föreningen Tornseglarna har just färdigställt en förfrågan till RK om att med folkhögskoleprojektet få ingå i deras projekt för återvändare till Kurdistan. Den grupp inom RK som har ansvaret för återvändarprojektet kommer att diskutera vår förfrågan och vi har redan en positiv första signal. Vi vill här, liksom till RK, lämna ett förslag om en grov fördelning av kostnader för folkhögskoleprojektet:
1. RK står för löner till folkhögskolelärarna i Hewler och Sulemani, samt vissa andra kostnader (en del resor t.ex.)
2. MOSY står för kostnader för lokaler och vissa andra kostnader (kostnader för en del utrustning och översättning t.ex.)
3. Föreningen Tornseglarna tar det ekonomiska och pedagogiska ansvaret för en folkhögskolelärarutbildning för alla lärarna och för den pedagogiska utvecklingen av folkhögskolorna. Tornseglarna kommer också att arbeta vidare med att söka ytterligare finansieringsvägar och med att bygga upp starka organisationer kring de kurdiska folkhögskolorna.

Vi vill i projektet kunna inlemma de sex lärarna i Sulemani som har gått en stor del av vår folkhögskolelärarutbildning. Föreningen Tornseglarna har från Svenska Institutet fått 65 000:- som är öronmärkta för dessa lärares avslutande utbildning under fyra veckor i Sverige. I föreningen finns en önskan att de ska kunna avsluta sin utbildning här om de sedan kan arbeta med en folkhögskoleverksamhet i Sulemani.

Det här är så långt en första skiss till ett förslag som vi tror kan bli mycket lyckat och vara ytterligare ett verktyg i en demokratisk utveckling i Kurdistan och bidra till att fler ungdomar kan känna självförtroende och framtidstro.

Katarina Korp och Ola Lindergård